Föreningen GCI grundades den 13 april 1902 av kvinnliga gymnaster från Gymnastiska Centralinstitutet (GCI), nuvarande Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Föreningens syfte var att bevaka och stärka kvinnliga gymnastikdirektörers yrkesintressen och ämneskunskap. Ett skäl till att föreningen skapades var också att kvinnorna behövde en egen intresseförening, som en motvikt till Svenska Gymnastiklärarsällskapet (SGS), bildat 1884. SGS ansågs vara för mansdominerat. Sedan 1984 kan män som har lärarbehörighet i idrott och hälsa bli medlemmar i föreningen. Fram till slutet av 1960-talet var det bara GIH som kunde examinera lärare i skolämnet idrott och hälsa. Därefter etablerades 1966 GIH-Örebro, som en systerinstitution till GIH i Stockholm. Numera finns det 8 lärosätena i landet som har examensrätt att utbilda ämneslärare i idrott och hälsa med full behörighet att undervisa på alla stadier. De flesta som utbildar sig till idrottslärare idag har också ett annat undervisningsämne.
Att etablera ett yrke med kompetenta lärare
I början av 1900-talet drev föreningen dels en platsanskaffningsbyrå för att möjliggöra anställningar för kvinnliga lärare, dels omfattande kursverksamhet. Kurserna bestod av föreläsningar, seminarier och praktiska kurstillfällen. Kurserna kunde handla om allt från sjukgymnastik och friskgymnastik till hälsa- och hygienlära. Värdet av att lyfta undervisning i ”de fria lekarna” betonades under tidigt 1900-tal som en motvikt mot den rådande skolgymnastikens militära karaktär. Föreningen var även under en period en aktiv remissinstans till Kungl. Maj:t. Många av dåtidens kvinnliga gymnastikdirektörer reste utomlands för att bygga upp gymnastiklärarutbildningar för kvinnor eller arbeta som lärare. Ett antal av dem etablerade också sjukgymnastikinstitut. Idag arbetar Föreningen GCI fortsatt med att ta ansvar för att utveckla lärares kompetens och didaktiska kunnande inom skolämnet idrott och hälsa. Detta sker genom att anordna kurstillfällen, ibland i samverkan med andra.
Stipendiefonder
Föreningen förfogar över ett par stipendiefonder som ger de kvinnliga medlemmarna möjlighet att söka stipendier för fortbildningskurser samt stöd vid försvagad hälsa. (Se vidare under fliken Stipendier). Stipendierna har tillkommit genom att enskilda medlemmar eller grupper av kvinnliga studenter har samlat in pengar för att säkerställa kvinnliga lärares möjligheter att kontinuerligt kunna fortbilda sig. Styrelsen arbetar för närvarande med att samla in pengar för att etablera en fond ur vilken såväl kvinnliga som manliga medlemmar ska kunna söka stipendier.
Byängsgården i Tällberg
Utöver fortbildnings- och stipendieverksamhet har medlemmarna i Föreningen GCI tillgång till ett hus i Tällberg, Byängsgården, vilket i sin tur har tillkommit genom en donation av Sally Högström samt medel från Kvinnliga Gymnastiksällskapet som upplöstes år 1932 . (Se vidare under fliken Byängsgården).
100 år 2002
Föreningen firade sitt 100 års jubileum den 13 april 2002 på Idrottshögskolan med ca 220 medlemmar närvarande. Föreningen har för närvarande cirka 750 medlemmar, varav 5 hedersmedlemmar. Jubileumsskriften kan beställas och erhållas gratis från föreningen.
I samband med 100-års jubiléet gav föreningen ut en Jubileumsskrift. Omslaget är en kopia av föreningens första protokollsbok från 1902. I den första styrelsen återfinns Elin Falk som ledamot. Hon kom senare att bli skolinspektör för Stockholms skolor och viktig reformatör av den svenska skolgymnastiken för barn och unga. Läs nedan om Elin Falk och Sally Högström.
Referenser
Briandt-Östman, Ann-Marie (2002), red. Jubileumsskrift Föreningen GCI 1902-2002. Stockholm: Föreningen GCI-GIH.
Carli, B. (2004). The making and breaking of the female culture. The history of Swedish physical education ‘in a different voice’ (diss.). Gothenburg University, Gothenburg, Sweden.
Carli, B. (1994). Idrott tillsammans? På samma villkor? : flickors situation i skolans idrottsundervisning. Örebro: Högskolan i Örebro.
Lundvall, Suzanne, Meckbach Jane (2003). Gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid Gymnastiska Centralinstituet/Gymnastik- och idrottshögskolan under åren 1944-1992. Stockholm: HLS förlag.
Lundvall, S. (2015). Approaching a gender neutral PE-culture? An exploration of the phase of a divergent PE-culture. Sport in Society, vol 19(5), 640-652.
Yttergren, L. (2019). Hemmafru eller gymnastikdirektör eller både och? Kvinnliga gymnastikdirektörer, GCI och folkhemmet 1932–1952. Nordic Journal of Educational History, 6(1), 3-23
Yttergren, L. (2016). Kvinnor, karriär och familj: En studie av svenska kvinnliga gymnastikdirektörers yrkeskarriärer och livsöden kring sekelskiftet 1900. Historisk Tidskrift (S), 136(2), 185-219